Min sambo var nere och hämtade mat förut, jag sitter i köket och väntar. Hör en jäkla duns i trappen och tänker för en halv sekund att det var min sambo som ramlade. Sån är jag, nojig och rädd för att nära och kära ska råka illa ut. Slår bort tanken och bestämmer mig för att det var grannen som var förbannad och slängde igen sin dörr. Men, för säkerhets skull tassar jag fram, öppnar dörren och lyssnar i trappen. Då hör jag det "aj aj aj oj oj oj". Och visst fasen var det min pojkvän som hade vurpat. På första våningen. Fatta att han har ont då det hördes upp till tredje. Stackars <3




Jooo, lite roligt är det ju =) Skrattade en hel del, men det var inte så länge sen jag ramlade i trappan på jobbet så jag kommer ihåg hur jäkla ont det gör och hur liten man känner sig.