Ibland när jag blir riktigt rosenrasande över grova brott som begås (och dom pinsamt låga straffen vi ger i Sverige) så börjar det koka inom mig. Jag funderar på vad jag skulle göra om någon våldtog eller mördade någon som står nära mig. Öga för öga, tand för tand är ett uttryck som ofta dyker upp i mitt huvud.
Jag vet att det är fel och jag förstår att man skadar dubbelt så många och inte tar hänsyn eller respekterar gärningsmannens familj och vänner som lär ha det jävligt tufft dom med. Men ändå! Missförstå mig rätt..

Så igår fick jag en uppenbarelse när jag läste raderna nedan. Det är pappan till den 17-åriga flickan som blev mördad förra veckan som sagt detta.
Jag ska jobba på att inte tänka på det sättet mer. Och starta onödiga diskussioner på fyllan (förlåt för det Sebastian, hahaa!) Våld löser inget. Det är vad jag alltid tyckt, så varför ska undantag göras för mig?