Min farmor och farfar ligger begravda på Bollebygds kyrkogård. När jag fick höra att en flicka klättrar på en gravsten, som föll över henne och träffade henne i huvudet så illa att hon dog, var jag för en millisekund tvungn att tänka efter vad min familj har för sten. En liten, liggande. Lättnad.
Hade det vart mina farföräldrars grav hade det blivit ett helvete. Jag förstår att det inte alltid kan vara lätt att hålla reda på sina barn konstant, olyckor händer och en åtta åring bryr sig kanske inte alltid om vad mamma säger. Men på en kyrkogård? Finns det ingen respekt kvar alls?
Nu ska det utredas om ett brott begåtts. Nähä du. Ingen stackars kyrkohede ska dömmas för vållande till annans död för detta. Lägg ner. Det var en olycka och ingen kan pekas ut som skylldig.